Varför gick det som det gick?

Nu är som sagt klimatmötet i Köpenhamn slut och resultatet blev nog för oss alla en stor besvikelse. Men varför lyckades man inte komma överens om ett avtal som alla var beredda att acceptera?

En av de mest centrala frågorna under mötet var biståndsfrågan. U-länderna krävde bistånd från i-länderna för att kunna utvecklas på ett mer miljövänligt sätt. Vissa u-länder, bl.a. i södra Afrika, krävde även skadestånd då de ansåg att i-ländernas utsläpp som bidragit till ett förändrat klimat drabbat dem och deras befolkning hårt.

Enligt mig var det denna frågan som spelade den stora rollen i varför mötet i Köpenhamn blev det fiasko som det blev. En av människans svagheter är att hon har ett faktiskt ego och i flesta fall till största möjliga mån gör saker för sin egen vinning. Jag tror att det var detta som förhindrade att man nådde ett gemensamt beslut i biståndsfrågan som alla var nöjda med. U-länderna ville få ut så mycket pengar som möjligt samtidigt som I-länderna höll så hårt de kunde i sina plånböcker. För att ett avtal mellan ett så stort antal länder skall lyckas, som är en enorm utmaning, tror jag det är ytterst nödvändigt att man är öppen och generös. Tyvärr tror jag det finns olika uppfattningar om vad dessa begrepp innebär hos olika länder. Ett konkret exempel på detta är just att man inte kunde komma överens om en summa för bistånden till mer miljövänlig utveckling hos u-länderna.

Man fattade ett beslut i vilket det är bestämt att de fattigaste u-länderna ska få ett bistånd på 30 miljarder dollar under åren 2010-2012. Men detta bistånd är enbart till för att dessa länder skall kunna försvara sig mot klimatförändringar av andra, inte för att kunna utvecklas på ett sätt som är bra för miljön. Alltså kom man överens om ett biståndsavtal men detta är inte det avtal som man från början strävade mot som skulle värna om vår miljö.


En annan anledning som antagligen spelade roll för att man inte lyckades enas om något avtal var den att det redan i början av veckorna uppstod konflikter mellan rika och fattiga länder. Afrika var, vilket jag tycker är förståligt, väldigt upprörda på de rikare länderna då de inte tog ansvar för hur de påverkat miljön. Afrika är en av de kontinenter som drabbas mest av klimatförändringarna och bidragit till dem minst, därför tycker de att det är i-ländernas ansvar att stå för, och rätta till, sina tidigare handlingar. De rikare länderna där emot menar att det är de blivande i-ländernas ansvar att utvecklas på ett mer miljövänligt sätt och därmed minska mängden utsläpp. Detta kostar självklart mer pengar och därför vill de blivande i-länderna ha bidrag från de redan rika. För varför ska dom behöva betala mer för sin utveckling än vad i-länderna gjorde under sin?


Hur man än vrider och vänder på det känns det som att det alltid kommer finnas orättvisor. Att fullfölja uppgiften att få hela planetens ledare, som naturligtvis också är påverkade av sitt folk, att enas kring en fråga är väldigt svårt. Det finns skiljda viljor och uppfattningar om allt och vem kan säga vad som är rätt och fel? Om vi ska kunna motverka alla de hemskheter som förväntas komma om inget görs åt växthuseffekten snart måste vi mot alla odds lyckas med denna uppgift och det är upp till var och en att besluta hur mycket man är villig att offra för det. Förhoppningsvis lyckas världens ledare ta förnuftet till fånga och inse hur allvarlig situationen faktiskt kan bli till det nya klimatmötet som nalkas i Tyskland om 6 månader.




http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/fiasko-i-kopenhamn-1.1016608

Klimatmötet en besvikelse!

I och med att en stor del av världens ledare redan har lämnat förhandlingarna går klimatmötet i Köpenhamn nu mot sitt slut. Det enda konkreta som beslutats är att de fattigaste u-länderna ska få ett klimatbistånd på 30 miljarder dollar under åren 2010-2012. Klimatbiståndet är inte till för att minska dessa länders utsläpp utan bara för att skydda dem mot klimatförändringarna orsakade av andra. Det är först år 2020 som ett årligt bidrag som är avsedda för utsläppsminskningar ska ges till u-länderna.

Om tvågradersmålet ska kunna uppnås har IPCC (Fn:s klimatpanel) rekommenderat världens i-länder att minska sina utsläpp med 25-40% till 2020. I en intervju med SvD säger Johan Rockström, chef på Stockholm Environment Institute:

– Vi måste egentligen ha en minskning på 40 procent till 2020. Med en lägre minskning så är det 50 procents risk att temperaturökningen blir större än två grader. Även två grader är ett mål som får allvarliga konsekvenser, men som vi kan anpassa oss till.

Som det ser ut efter mötet i Köpenhamn kommer minskningarna knappt att nå upp till 18%. Detta skulle medföra en temperaturökning som skulle försätta de afrikanska folken i mycket större nöd än vad de redan befinner sig i. Tex. skulle risken för torka, vattenbrist och skogsbränder öka markant. Det skulle då svårare för bönderna att få skördar och för hela befolkningen att få tag i vatten. Därmed skulle invånarna drabbas av svält och uttorkning i ännu större utsträckning. Detta skulle i sin tur få andra konsekvenser som tex. att fler dör i sjukdomar då deras immunförsvar försvagas när de inte har tillräckligt med energi.

Världens länder har inte lyckats enas om en lösning på, eller ens en förbättring av, växthuseffekten. I-länderna måste ta sitt ansvar samtidigt som u-länderna är öppna och samarbetsvilliga. De fattiga länderna måste kämpa för att industrialiseras på ett sätt som medför mindre utsläpp än vad dagens i-länder gjorde. Det är dock absurt att tro att detta kan ske utan ekonomisk hjälp från andra länder.

Jag tror att ge ett årligt bidrag till u-länderna för att de ska minska sina utsläpp är fel väg att gå; risken för att pengarna används till fel saker är då övervägande. Jag anser att det effektivaste sättet för att se till att bidragen används på rätt sätt är att ge dem allteftersom en minskning av utsläppen sker. Man får då ta utsläppet i förhållande till BNP och sedan ersätta länderna när detta förhållande förbättras. Länderna ges då möjligheten att förbättra sin ekonomi utan att miljöfrågan sätter käppar i hjulen, samtidigt som miljön inte påverkas i alltför stor utsträckning.

http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/fiasko-i-kopenhamn-1.1016608
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/miljohoten-mot-varlden_3964535.svd

Afrika Höjer Kraven!

Tjo tjenare!

Tillbakks igen då!

När man sitter på Samhällslektionen och letar över de senaste nyheterna kring klimatmötet så snubblar man över denna artikel skriven den 12:e december 09.
http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/afrika-satter-hart-mot-hart-1.1013043

I artikeln så skriver man om att Afrika börjar höja rösten i förhandlingarna.
50 stater planerar att lägga fram ett dokument som kräver hela 5% av de "de rika ländernas BNP", enligt artikeln så skall pengarna gå till klimatkampen i de fattiga länderna.

Grundtanken om att delar utav de rika ländernas bistånd skall gå till U-länder har framförts tidigare som ett förslag utav G77-gruppens ordförande, Lumumba Stanislaus.


Bistånden sträcker sig upp mot siffror upp till 400 miljarder dollar, utav dessa extremsummor så vill man använda minst hälften till klimatförebyggande syften, till exempel förebygga torkan, hantera översvämmningar och orkaner.

Ett intressant tillägg i samband med artikeln så skriver skribenten att FN har gjort bedömningen att dessa typkostnader inte kommer uppgå till mer än 10 miljarder dollar.

Om man skall tro på FN:s undersökningar och resonerna kring det uttalandet så skulle man kunna fundera på hur stor korruptonen är inom länderna!
Sitter de Afrikanska ländernas ledare och kräver I-länderna på pengar bara för att gynna sina egna intressen?

Förståelsen att Afrikanska länder vill bygga upp och utvecklas är given från min sida, det jag däremot funderade kring var de stora summorna, samt om man jämför kraven med beräkningarna.

Om FN:s beräkningar stiger upp mot 10 miljarder, jämfört med den dryga hälft av staternas krav, (som uppstiger mot 200 miljarder i sådant fall), vad har FN gjort för beräkningar och inom vilka områden? Samtidgt funderar man kring varför de Afrikanska staterna anser att de behöver 200 miljarder dollar!

Skulle FN ha tappat all besittning och ansett att man kanske kan hjälpa till på något håll här och där och som en svag insats!?

Känns inte så troligt, men man vet aldrig med tanke på att korruption finns i stor utsträckning i världen, så är ingenting omöjligt...

Samma svar finns för de Afrikanska staterna, men där är alternativet "korruption" ett starkare ord för att beskriva situtionen enligt min åsikt.

Jag kan tänka mig att många utav de Afrikanska länderna kräver I-länderna på extra pengar för att bygga upp sina egna länder samtidigt, om inte annat så kan man tänka sig att de kräver mer bara för uppbyggnadens skull, så att mijön hamnar i andra hand.

När jag skumläste denna blogg som fanns som länk till ovanstående artikel;

http://cornubot.blogspot.com/2009/12/ett-seriost-forslag.html

Så slog det mig!

Varför satsar man inte på att skicka ner fler utländska företag för att starta upp sina verksamheter i U-länderna?

Det skulle ge jobb och förutsättnignar till att bygga upp både samhälle och ekonomi i länder.
I och med utländska investerare så öppnar man möjligheterna att få "gratisarbeten" gjorda i de afrikansak länderna, utlännignar med pengar finanasierar och bygger upp, vilket är ett alternativ till I-länder om man inte vill skänka bort delar av BNP:t.

Råvaror och material finns och arbetskraft, det enda som saknas är pengar och struktur, företag hjälper till att starta upp båda dessa faktorer för ett fungerande land!

http://cornubot.blogspot.com/2009/12/ett-seriost-forslag.html

SÅ!
Ska inte döda er läsare helt och hållet med resonemang och tankar!

ENJOYYY!!!!

BOUNCE

//Grod_ankan

Afrikanska länder kräver utsläppsminskningar

Under klimatförhandlingarna i Köpenhamn stormade ett antal utvecklingsländer ut, vilket medförde att förhandlingarna tillfälligt fått läggas på is. U-länderna anser att i-länderna försöker slingra sig ur sina åtaganden i Kyotoprotokollet, där de förbundit sig till tydliga krav på utsläppsminskningar. Utvecklingsländerna anser att industriländerna försöker dela ansvaret jämnt över världens länder trots att det är i-länderna som bär det största ansvaret.

U-länderna vägrar således att fortsätta förhandlingarna innan i-länderna tar sitt ansvar och förbinder sig till ett nytt avtal där det ställs krav på deras utsläppsreducering. Det här visar tydligt att de fattigare länderna lägger stor vikt vid klimatfrågorna och en hållbar utveckling och tar till alla medel som de kan. Utvecklingsländerna visar att de har viljan att industrialiseras utan några större belastningar på miljön, bara de får bistånd. Förhoppningsvis leder detta till att världens resterande länder inser att det krävs drastiska åtgärder för att rädda vår planet.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/inga-framsteg-i-klimatforhandlingar_3936361.svd

Första bidraget till U-länderna kommer från EU

Igår den 11 december 2009 meddelade vår statsminister Fredrik Reinfeldt att EU kommer att bidra med 7,2 miljarder euro fram till och med 2012. Pengarna ska gå till att hjälpa fattigare länder att utvercklas på ett mer miljövänligt sätt. T.ex. ska pengarna gå till att bygga vattenreservoarer och bevara skogsområden från skövling vilket är högst relevanta frågor för södra Afrika.

Enligt mig är bidragen en väldigt bra början på de bistånd som bl.a. Afrika kräver för att vara sammarbetsvilliga under klimatavtalet. Det har under de senaste dagarna varit en väldigt upprörd stämning hos Afrikas representanter i Köpenhamn pga att de är missnöjda med de rikare ländernas agerande. De tycker att i-länderna ställer alldeles för höga krav på u-länder som hittills inte påverkat klimatet alls i samma grad som i-länderna själva. Men i och med att beslutandet om bidrag från EU nu fastställts tror jag chanserna för ett mer lyckat sammarbete mellan de olika länderna ökar. Förhoppningsvis kommer även flertalet i-länder följa EU:s exempel och på så sätt ta klimatavhandlingarna ett steg längre.

http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/eu-enigt-om-klimatmiljarder-1.1012178

Skövlingen av regnskog måste stoppas!

Problemet med regnskogsskövlingen är mycket större än vad många tror, hävdar René Ngongo, biolog och kämpe för regnskogen i Kongo. Han säger bland annat att tidigare oåtkomliga trakter nu kan börja avverkas eftersom väggnäten förbättras. Ngongo lägger också stor vikt vid att andra länder börjar etablera sig i Afrika. Det gäller framförallt kinesiska skogsbolag som redan har köpt 100.000 hektar regnskog i Kongo som de omvandlat till plantager. Den redan köpta regnskogen kan dock anses som en spottstyver jämfört med vad skogsbolagen försöker förhandla sig till, nämligen tre miljoner hektar.

Enligt IPCC (The Intergovernmental Panel on Climate Change), svarar skövlingen av regnskogen för ca 20% av världens totala utsläpp av växthusgaser, dvs. ungefär lika mycket som transporter och industrin. http://www.undp.org/mdtf/un-redd/overview.shtml

FN har kommit med ett program som kallas för REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation), dvs. ett program där det satsas på att minska utsläppen från skogsavverkning. En minskad avverkning av skog skulle hjälpa miljön markant, därför finns det en kraftig opinion som stödjer REDD och många anser att det är en av de viktigaste frågorna som det ska förhandlas om i Köpenhamn.

Jeff Hayward, klimatansvarig på Rainforest Alliance uttalar sig såhär: "det är allmänt vedertaget att bevarande av skog är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska klimatproblemet". FN säger att en satsning för 15-20 miljarder euro skulle kunna sänka skövlingen av regnskog med 25% till år 2015.

http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/de-fattiga-maste-fa-alternativ-till-att-skovla-skog-1.1006964

http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/bakgrund-detta-ar-redd-1.985138

Afrikanskas frivilligorganisationers representanter ställde sig på borden och skrek

I sin frustration över att Danska statsministern Lars Lökke Rasmussen inte agerade opartiskt utan ställde sig bakom de rika länderna, ställde sig representanter för afrikanska frivilligorganisationer på borden och skrek.
De kräver rättvis behandling!
Även ordföraren för G77 (representant för 134 uländer) ställer sig bakom Afrikas representanter. Danska statsministern som ska vara neutral har enligt honom svikit sitt uppdrag som värd och skyddar de rika länderna.
Anklagelsen kom vid förhandlingarna kring klimatbidrag till fattiga länder och de olika max utsläppen som skulle skilja sig mellan fattiga och rika länder.

Är detta ett sätt att visa frustrationen över att ha så lite att säga till om i debatten eller ett korekt anklagelse?

http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/lackt-forslag-till-avtal-vacker-starka-reaktioner-1.1010563

Regnskogens har stor betydelse!

Som redan tidigare nämnts så är Afrika en av de kontinenter som bidrar minst till klimatförändringen men som drabbas absolut mest. Men hur bra stämmer det egentligen?

Afrika är en kontinent med ett otroligt stort biologiskt mångfald och i centrala Afrika ligger världens näst största regnskogsområde, Kongobäckenet, efter Amazonas. Regnskogen är boplats för en mängd olika växter och djurarter men har även en otroligt viktig uppgift i jordens kamp mot ökade halter koldioxid. Det stämmer att södra Afrika släpper ut väldigt små mängder koldioxid i förhållande till många andra länder. Men under senare år har regnskogen i Afrika börjat skövlas, inte bara för att ge Afrika resurser utan även andra kontinenter genom export. Detta hotar inte bara djur och växter som lever i regnskogen utan även klimatet på en global nivå.

Då regnskogen skövlas bidrar det till ökade halter av koldioxid i atmosfären på främst två sätt; dels genom att koldioxid frigörs när träden förbränns och dels genom att planetens egen förmåga att omvandla koldioxid till syre med hjälp av fotosyntesen minskar. Skövlingen bidrar också indirekt till en ökad halt koldioxid genom att plantager anläggs, vilka i sig släpper ut mängder av växthusgaser. Likaså gör de transportmedel som fraktar produkterna från Afrika till andra länder.

Stora och snabba skövlingar av regnskogen, eller Jordens lungor som den även brukar kallas, har alltså minst lika stor påverkan på klimatet som koldioxidutsläppen från idustrier. Ett exempel på hur fort det faktiskt går är skövlingen av Madagaskars regskogar som krymper med 4,7 % varje år. Detta innebär att i princip all regnskog där kommer vara borta om 25 år. Det blir interessant att se om man i Köpenham kommer fram till ett enat beslut om hur man skall göra med den skövling av regnskog som idag pågår.

http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/idog-klimatkamp-for-skog-och-kaffe-1.1007980

http://www.wwf.se/v/var-arbetar-wwf/afrika/1138823-afrika