Varför gick det som det gick?

Nu är som sagt klimatmötet i Köpenhamn slut och resultatet blev nog för oss alla en stor besvikelse. Men varför lyckades man inte komma överens om ett avtal som alla var beredda att acceptera?

En av de mest centrala frågorna under mötet var biståndsfrågan. U-länderna krävde bistånd från i-länderna för att kunna utvecklas på ett mer miljövänligt sätt. Vissa u-länder, bl.a. i södra Afrika, krävde även skadestånd då de ansåg att i-ländernas utsläpp som bidragit till ett förändrat klimat drabbat dem och deras befolkning hårt.

Enligt mig var det denna frågan som spelade den stora rollen i varför mötet i Köpenhamn blev det fiasko som det blev. En av människans svagheter är att hon har ett faktiskt ego och i flesta fall till största möjliga mån gör saker för sin egen vinning. Jag tror att det var detta som förhindrade att man nådde ett gemensamt beslut i biståndsfrågan som alla var nöjda med. U-länderna ville få ut så mycket pengar som möjligt samtidigt som I-länderna höll så hårt de kunde i sina plånböcker. För att ett avtal mellan ett så stort antal länder skall lyckas, som är en enorm utmaning, tror jag det är ytterst nödvändigt att man är öppen och generös. Tyvärr tror jag det finns olika uppfattningar om vad dessa begrepp innebär hos olika länder. Ett konkret exempel på detta är just att man inte kunde komma överens om en summa för bistånden till mer miljövänlig utveckling hos u-länderna.

Man fattade ett beslut i vilket det är bestämt att de fattigaste u-länderna ska få ett bistånd på 30 miljarder dollar under åren 2010-2012. Men detta bistånd är enbart till för att dessa länder skall kunna försvara sig mot klimatförändringar av andra, inte för att kunna utvecklas på ett sätt som är bra för miljön. Alltså kom man överens om ett biståndsavtal men detta är inte det avtal som man från början strävade mot som skulle värna om vår miljö.


En annan anledning som antagligen spelade roll för att man inte lyckades enas om något avtal var den att det redan i början av veckorna uppstod konflikter mellan rika och fattiga länder. Afrika var, vilket jag tycker är förståligt, väldigt upprörda på de rikare länderna då de inte tog ansvar för hur de påverkat miljön. Afrika är en av de kontinenter som drabbas mest av klimatförändringarna och bidragit till dem minst, därför tycker de att det är i-ländernas ansvar att stå för, och rätta till, sina tidigare handlingar. De rikare länderna där emot menar att det är de blivande i-ländernas ansvar att utvecklas på ett mer miljövänligt sätt och därmed minska mängden utsläpp. Detta kostar självklart mer pengar och därför vill de blivande i-länderna ha bidrag från de redan rika. För varför ska dom behöva betala mer för sin utveckling än vad i-länderna gjorde under sin?


Hur man än vrider och vänder på det känns det som att det alltid kommer finnas orättvisor. Att fullfölja uppgiften att få hela planetens ledare, som naturligtvis också är påverkade av sitt folk, att enas kring en fråga är väldigt svårt. Det finns skiljda viljor och uppfattningar om allt och vem kan säga vad som är rätt och fel? Om vi ska kunna motverka alla de hemskheter som förväntas komma om inget görs åt växthuseffekten snart måste vi mot alla odds lyckas med denna uppgift och det är upp till var och en att besluta hur mycket man är villig att offra för det. Förhoppningsvis lyckas världens ledare ta förnuftet till fånga och inse hur allvarlig situationen faktiskt kan bli till det nya klimatmötet som nalkas i Tyskland om 6 månader.




http://www.dn.se/nyheter/klimatmotet/fiasko-i-kopenhamn-1.1016608